Objektpermanens är förståelsen att ett objekt fortfarande existerar även när det är utom synhåll. Detta koncept förvärvas vanligtvis av mänskliga spädbarn mellan 6 och 12 månaders ålder. Det finns dock en viss debatt om huruvida katter också förstår objektpermanens eller inte.
Vissa studier har föreslagit att katter inte utvecklar objektbeständighet förrän de är runt 7 månader gamla, medan andra har funnit att de kan börja förstå konceptet redan vid 2 månaders ålder. De flesta forskare är dock överens om att katter så småningom förvärvar objektpermanens, även om de kanske inte gör det så tidigt som mänskliga spädbarn.
Det finns ett antal sätt att testa om en katt förstår objektets beständighet eller inte. En vanlig metod är att placera en goding under en kopp och sedan täcka över koppen. Om katten kan hitta godbiten är det troligt att de förstår objektets beständighet. En annan metod är att gömma en leksak bakom en möbel och sedan observera kattens reaktion. Om katten letar efter leksaken är det troligt att de förstår att leksaken fortfarande finns fastän de inte kan se den.
Det är viktigt att notera att objektpermanens inte är ett svartvitt begrepp. Katter kan förstå objektets beständighet i vissa situationer, men inte i andra. En katt kanske till exempel kan hitta en goding som är gömd under en kopp, men den kanske inte kan hitta en leksak som är gömd bakom en möbel. Detta beror på att objektpermanens är ett komplext begrepp som påverkas av ett antal faktorer, såsom kattens ålder, erfarenhet och motivation.
Sammantaget tyder forskningen på att katter så småningom förvärvar objektpermanens, även om de kanske inte gör det så tidigt som mänskliga spädbarn. Det finns dock fortfarande en viss debatt om den exakta åldern vid vilken katter utvecklar objektpermanens, och de faktorer som påverkar utvecklingen av detta koncept.
