Djurens pupiller, inklusive oss människor, finns i en mängd olika former men få verkar konstigare än de horisontella rektangulära pupillerna på getter.
Getter utvecklade denna udda pupillform för att bättre se rovdjur medan de betar. Andra bytesdjur har liknande pupiller, medan rovdjur kan ha pupiller som är cirklar, vertikala slitsar eller något däremellan.
Varje typ av djur har en pupillform som är bäst lämpad för dess miljö och beteende. Låt oss ta reda på varför.
Forskare har identifierat flera pupillformer. De flesta är relaterade till djurets plats i näringskedjan.
Getter och andra betande bytesdjur har horisontella pupiller som hjälper dem att söka efter förföljande rovdjur runt omkring dem medan de har huvudet nere och äter gräs.
Vi lägger ofta märke till en gets konstiga pupiller, men de är inte unika. Andra gräsätande bytesdjur har liknande ögon, du kanske inte ser dem lika bra eftersom deras iris är mörkare.
Hästar har dem, och det har även får, rådjur och antiloper. Grodor råkar ha dem också.
Predatorer, särskilt bakhållsrovdjur som katter och ormar, har vertikala slitspupiller. Denna typ av pupillform hjälper rovdjur att bestämma avståndet mellan sig själva och sitt byte.
Som vi ser med huskatter kan deras pupiller bli runda och stora i mörkret för att hjälpa dem att se bättre för att jaga i svagt ljus.
Vissa djur, och vi människor, har pupiller som är runda hela tiden.
Människor och rovdjur som inte huvudsakligen förlitar sig på bakhållsjakt har runda pupiller som är lämpade för jaktjakt under dagsljus.
Cirkulära pupiller finns också hos fåglar, vargar och vissa stora katter som lejon som har en annan jaktstil än andra kattdjur.
Ett djurs pupillform bestäms mest av hur det skaffar sig mat. Rovdjur tenderar att ha ögon med cirkulära eller vertikalt slitna pupiller. Bytesdjur har ofta ögon med rektangulära horisontella pupiller.
Nästa gång du ser en gets ögon, kom ihåg att de är utformade för att hålla den säker när du letar efter mat. De delar denna ögontyp med andra bytesdjur som får av samma anledning.