Ångest hos hundar har blivit ett ökande problem under de senaste åren, med fler och fler hundägare som söker hjälp från veterinärer. Varför är detta?
Det kan finnas en del av de allt mer stressande liv vi människor lever under dessa utmanande tider, där det aldrig finns tillräckligt med tid på dagen för allt vi behöver göra. Detta ger mindre tid för hundtid, uppmärksamhet, träning och träning.
Trenden med skyddsrum utan avlivning, räddning och adoption av övergivna och hemlösa hundar spelar sannolikt också en roll. Tyvärr kommer många av dessa hundar att ha missat den viktiga gyllene perioden för socialisering som börjar vid födseln och sträcker sig hela valptiden. Lägg därtill den stress de utsätts för (osäkerhet, transport, skyddsboende, byte av hanterare, flera fosterhem, etc.) innan de hittar sina eviga hem, och det är inte konstigt att de kanske börjar på skakig mark.
Av vilken anledning det än händer så händer det. Och det är hjärtskärande. Oroliga hundar är inte bekväma. De kan inte slappna av. Ibland är de direkt panikslagna. De kan vara destruktiva, vilket sätter en belastning på dina relationer, hundar och människor. Allt du vill göra, som den person som älskar och bryr sig om dem, är att hjälpa dem.
Lyckligtvis finns det många sätt att hjälpa, inklusive ångestdämpande mediciner. Vi kommer att diskutera dessa mediciner, men det är viktigt att inse att enbart medicinering aldrig kommer att vara den magiska kulan, som mirakulöst eliminerar din hunds ångest och associerade beteendeproblem. Aldrig. Ångestdämpande mediciner är avsedda att användas för att förbättra hanteringen och behandlingen av ångestrelaterade beteendeproblem, vars grundpelare är beteendemodifiering och desensibilisering mot triggers.
Det första du ska göra är att träffa din veterinär för en undersökning. Vissa oroliga beteenden visar sig vara sekundära till smärta eller sjukdom. Att korrigera dessa underliggande problem kan lösa hela problemet med ångest hos din hund.
När underliggande fysiska tillstånd har uteslutits eller korrigerats kommer din veterinär att föreslå en beteendemodifieringsplan, som kan inkludera övningar att göra hemma, ångestdämpande mediciner och/eller remiss till en veterinär beteendespecialist, beroende på komplexiteten av fallet.
De ångestdämpande mediciner som används i praktiken delas in i två huvudgrupper:snabbverkande, kortvariga mediciner för situationsanvändning vid behov; och längre verkande mediciner för långvarig daglig användning.
Eftersom de längre verkande läkemedlen tar flera veckor att nå maximal effekt, används de ofta i kombination med kortverkande läkemedel under de första fyra till åtta veckorna av behandlingen.
De kortare verkande läkemedlen används också intermittent vid behov under långtidsverkande underhållsmediciner, för omständigheter som ibland ökar rädslan, ångesten eller fobin, d.v.s. "panikattacker".
De kortverkande ångestdämpande läkemedlen fungerar alltid bäst när de ges före rädslan eller ångesten utlöses. Om hunden redan är upptrappad är det mycket mindre sannolikt att du uppnår önskad effekt. Så ge medicinen någon timme före fyrverkerier eller åskväder, sätter sig i bilen, skötsel eller veterinärbesök, etc.
Det är alltid bäst att provköra de kortvariga drogerna när hunden är avslappnad och inte i närvaro av ångestutlösaren. Detta är det bästa sättet att bedöma effektiviteten och varaktigheten av den föreskrivna dosen för din hund, som båda har hög individuell variation. Det här försöket undersöker också efter en konstig, paradoxal reaktion som ibland inträffar, kallad "omvänd respons", där hunden faktiskt uppvisar ökad agitation och excitation efter administrering av ett ångestdämpande läkemedel.
Alla ångestdämpande mediciner kan leda till att aggressivt beteende hämmas, så var uppmärksam på och var särskilt försiktig med aggressiva hundar när du först provar dessa mediciner.
De längre verkande läkemedlen, som används dagligen under längre perioder, bör alltid minskas gradvis, aldrig abrupt avbrytas, för att undvika abstinenssymtom som oro, rastlöshet och irritabilitet.
De vanligaste beteendeproblemen som kräver behandling inkluderar:
Tabellerna nedan beskriver de vanligast föreskrivna långverkande läkemedlen mot ångest hos hundar; och de vanligast föreskrivna kortverkande ångestdämpande (anti-ångest) medicinerna. Det finns andra mediciner som din veterinär kan föreslå, beroende på din hunds individuella fall och svar eller brist på respons på behandlingen.
Ångestdämpande mediciner för hundar kan användas i kombination, återigen beroende på din hunds individuella behov.
Det finns andra produkter tillgängliga för att hjälpa till att minska ångest hos hundar, inklusive Adaptil (DAP, ett lugnande feromon), Purina Calm (ett lugnande probiotikum), Zylkene (ett lugnande mjölkprotein), melatonin (ett lugnande hormon), receptbelagda lugnande dieter (Hill's, Royal Canin), och naturläkemedel. Om din hund lider av ångest är du troligen ivrig att prova allt som kan hjälpa.
Kom bara ihåg att det inte finns någon magisk kula (receptbelagd medicin eller receptfria tillägg) för att mirakulöst "lösa" problemet. Beteendemodifiering och desensibiliseringsövningar, med vägledning från din veterinär eller en styrelsecertifierad veterinär beteendespecialist, kommer alltid att vara grunden för framgångsrik behandling av ångest och ångestrelaterade beteenden hos hundar.
NAMN PÅ DRUG | FLUOXETINE (Prozac av Eli Lilly, Reconcile av Pegasus Laboratories, generika) | CLOMIPRAMINE (Clomicalm av Elanco, generika) |
---|---|---|
DROGKLASS | Selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI) | Tricykliskt antidepressivt medel (TCA) |
EFFEKT | Anxiolytisk | Anxiolytisk |
ANVÄNDAS FÖR | Separationsångest (märkt användning); aggression, tvångssyndrom (användning utanför etiketten) | Separationsångest (märkt användning); tvångssyndrom, bullerfobier (användning utanför märket) |
TID FÖR FULL EFFEKT | 4 till 8 veckor | 3 till 6 veckor |
BIVERKNINGAR | GI störd, kan sänka anfallströskeln, ökad blödningsrisk | Kortvarig sedering, lätt magbesvär, ökad eller minskad aptit |
KONTRAINDIKATIONER | Anfallsstörningar | Sköldkörtelsjukdom/medicinering, krampanfall, samtidiga monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), prostatasjukdom, glaukom |
ANVÄND MED FÖRSIKTIGHET | Blödningsrubbningar, diabetes, njursjukdom, samtidiga serotonerga medel | Kardiovaskulär sjukdom, pankreatit, torra ögon-syndrom, samtidiga serotonerga medel |
NAMN PÅ DRUG | ALPRAZOLAM (Xanax från Pfizer, generika) | TRAZODONE (generics) | GABAPENTIN (generika) | DEXMEDITOMIDINE OROMUCOSAL GEL (Sileo av Zoetis) |
---|---|---|---|---|
DROGKLASS | bensodiazepin | Serotoninmodulator (motverkar och hämmar återupptag) | Anticevulsant, smärtstillande | Alfa-2 adrenerg agonist |
EFFEKT | Anxiolytisk, lugnande medel | Anxiolytikum, lugnande medel, antihistamin | Sedering, smärtlindring | Sedering |
ANVÄNDAS FÖR | Ingen märkt användning hos hundar. Off-label användningsområden:Rädsla händelser, bullerfobier, tillägg vid behov med SSRI eller TCA för separationsångest (t.ex. avresa) och/eller allmän ångest (t.ex. situationsutlösare) | Ingen märkt användning hos hundar. Off-label användningsområden:Rädsla händelser, bullerfobi, rese- eller ombordstigningsångest, preoperativ sedering, postoperativ förlossning. Komplettera vid behov med SSRI, TCA eller bensodiazepin för ångest | Ingen märkt användning hos hundar. Off-label användningsområden:Komplettera vid behov med SSRI/TCA/trazodon för ångest och fruktansvärda händelser; sedering; antikonvulsiva medel; smärtstillande | Brusfobi (märkt användning). Off-label användningsområden:Reseångest, rädda händelser |
TID FÖR FULL EFFEKT | 20-40 minuter | 1-2 timmar | 1-2 timmar för engångsdos; 1-2 dagar för att nå steady state vid kronisk användning | 30-60 minuter |
VARAKTIGHET | 2-12 timmar (vanligtvis 2-4 timmar) | 2–12 timmar (vanligtvis 4–8 timmar) | Generellt 4-6 timmar för engångsdos | 2-3 timmar |
ADMINISTRERINGSFREKVENS | Var 6-12:e timme efter behov | Var 8:e timme efter behov | Var 8-12:e timme | Varannan timme efter behov för upp till 5 behandlingar per händelse |
BIVERKNINGAR | Sedering, inkoordination | Sedering, lätt GI-besvär, ökad blödningsrisk, ökad aptit | Sedation, svaghet i bakbenen | Letargi, långvarig sedering, GI-besvär, inkoordination, paradoxal excitation, ytlig andning, låg hjärtfrekvens, arytmier, lågt blodtryck, blekt tandkött |
KOTRAINDIKATIONER | Leversjukdom, glaukom, samtidiga CYP3A-hämmare (t.ex. ketokonazol) | Samtidiga monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) | Ingen | Hjärt-/andnings-/njure-/leversjukdomar, allvarlig försvagning, geriatrisk svaghet |
ANVÄND MED FÖRSIKTIGHET MED HUNDAR SOM HAR | Njursjukdom | Hjärt-, lever- och/eller njursjukdom; antikonvulsiva medel, samtidiga serotonerga medel | Njur- och leversjukdom | Används helst endast av robusta, kliniskt friska individer |
YTTERLIGARE ANMÄRKNINGAR | Federalt kontrollerat ämne. Kan orsaka fysiskt beroende och abstinenssymtom vid kronisk användning. | Inte ett federalt kontrollerat ämne. Ett rapporterat fall av levertoxicitet vid långvarig användning, som försvann efter drogabstinens. Kan användas två gånger dagligen under längre tid. Dra ut gradvis för att undvika abstinenseffekter inklusive ökad ångest, agitation och sömnlöshet. | Inte ett federalt kontrollerat ämne. Dra av efter kronisk användning för att undvika biverkningar av abrupt avbrott, inklusive rebound-smärta och kramper. ANVÄND INTE humana flytande preparat för hundar! Dessa innehåller xylitol som är GIFTIGT för hundar. | Inte ett federalt kontrollerat ämne. Använd handskar vid hantering. Gravida kvinnor ska inte hantera. Läs etiketten noggrant för att undvika oavsiktlig överdosering. |